Aktuellt
Här kan du ta del av allt aktuellt som händer…
Historia
Strax nedanför den plats där Louis De Geer konsert & kongress idag ligger, ungefär vid Gamle bro, fanns ett vadställe i det strida vattendrag som idag kallas Strömmen. En vadplats betydde att här kunde man korsa vattnet och alltså blev det en plats där människor sammastrålade på sin väg norr och söderut i området. En mötesplats betyder handel och ofta även bosättning. Det sägs att en sådan växte fram. En av dess hövdingar hette enligt sägnen Knäppe, och har gett vårt grannkvarter sitt namn Knäppingsborg. Norrköping växte så fram runt vadstället. Än idag ligger en av de äldsta bevarade valven i staden så nära att jag ser det från mitt kontorsfönster när denna text skrivs. Ett tegelvalv i den gamla Rådstugan har klarat sig genom båda de gånger Norrköping bränts av ryska styrkor, och härstammar således från 1600-talet. Strömmen skapade möjligheter för industri och i våra lokaler, som också härstammar från 1600-talet, fanns tidigt ett vapenfaktori. Tuppens väverier fick energi av vattendraget och sedan också pappersbruket. Strömmen gav liv åt Norrköping.
Vem var Louis De Geer?
Louis De Geer var en holländsk industrimagnat, som kom till Sverige 1627 och bosatte sig i Norrköping. Under sina 25 år i Sverige kom han att bli en av landets förgrundsgestalter och har ofta kallats ”Den svenska industrialismens fader”. Sverige och den svenska kronan kom han, som bankir, i kontakt med redan 1614. Förutom de stora insatserna i Norrköping arrenderade han av den svenska kronan bl a Finspång, Österby och Leufsta bruk. Louis De Geer fick även den svenska järnhanteringen att blomstra, delvis genom att inkalla utbildad vallonsk arbetskraft.
Under senare tid har bilden av Louis De Geer fördjupats. Hans roll inom slavhandel har bland annat uppmärksammats i Konstmuseets utställning Släkten och slavarna från 2018 där Carl Johan De Geer undersökte sin förfaders slavhandel i relation till vår tid.
I Norrköping och på Kvarnholmen påbörjades under De Geers ledning även den första svenska papperstillverkningen. Det var också här som Holmens Bruks 400-åriga historia slutade då hela pappersproduktionen flyttade ut till Braviken i Norrköping. Idag är Holmentornet från år 1750 ett monument över fabriken och hela Industrilandskapet.
Idag är Louis De Geer en byggnad där det mesta från pappersfabrikens interiör har bevarats. Länken till historien finns närvarande och levande i hela huset. Ett av Sveriges vackraste konsert- och kongresshus säger många.
Bruket som blev mötesarena
Industrilandskapet hade tystnat. Efter hundratals år med stolta fabriker stod tomma skal kvar. Vackra, men livlösa. Pappersmaskinerna dundrade ända fram till 1986, då Holmens papperstillverkning vid Hästskodammen lades ner. Sista personen släckte och gick hem.
Men inte skulle historien sluta där. Beslut togs om att åter ge liv till Industrilandskapet, och 1994 invigdes Norrköpings egen mötesplats, Louis De Geer konsert & kongress. Sedan dess har Flygeln och Värmekyrkan tillkommit, och vilka fantastiska tillskott det är!
Industrilandskapet är faktiskt unikt, något man inte kan kalla många företeelser nuförtiden. Här har människor verkat under århundraden, i allt från smedjor och vapenfaktorier, till textil- och papperstillverkning. Så många människoöden. Det är också historien om företagande, och om förmågan att i tider av nästan kvävande förändring, kunna återfödas ur askan.
Norrköping har brunnit flera gånger. Men tillsammans har Norrköpingsborna åter byggt upp sin stad. När tygindustrin flyttade ur Industrilandskapet, för att sedan också papperstillverkningen skulle stänga ner, var det hårda slag mot staden och många anställda. Men även om de vackra byggnaderna till ytan i mångt och mycket ser ut som tidigare, så är det helt andra typer av företag som fyller dem. Norrköping har gått från verkstadsindustri till innovationsindustri såsom Visualiseringscenter med tillhörande forskning och utveckling, LiU med avknoppningsföretag, inkubatorer, reklambyråer mm.
Industrilandskapet
Få europeiska städer kan erbjuda ett så välbevarat industrilandskap som Norrköping. I Norrköping ”Sveriges Manchester” startade den industriella utvecklingen på 1600-talet och pågick fram till mitten av 1900-talet.
Längs Motala ströms stränder växte yllespinnerier och bomullsfabriker upp. Vid mitten av 1800-talet hade Norrköping blivit landets näst största industristad. Då tillverkades 70% av Sveriges textilier här. De magnifika byggnaderna blev ett bevis på stadens industriella välstånd.
Idag har industribyggnaderna förlorat sin ursprungliga funktion – den sista vävstolen tystnade i mitten av 1970-talet. Byggnaderna fyllts med nytt innehåll. Norrköpings Stadsmuseum, Arbetets museum, Louis De Geer konsert & kongress och Campus Norrköping är idag en viktig stomme i det nya Industrilandskapet. Här råder åter igen liv och rörelse. Till och med har sekelskiftets väverskor återuppstått på dramatiserade vandringar i området.
Huvudbyggnaden med De Geerhallen
Huvudbyggnaden har ett hjärta av industrialism. Uppfördes 1954, och ritades av arkitekt Ivar Tengbom, innehöll den Holmens pappersmaskiner. Kontorslängan som hänger uppe i taket i foajén är en replika av den gamla pappersmaskinen. Även Flygeln huserade pappersmaskiner.
Papperstillverkningen upphörde 1986. Sedan stod huset tomt, medan diskussionen pågick om vad som skulle göras med hela det gamla fabriksområdet i Norrköpings centrum. Beslutet att bygga konserthus i pappersfabriken blev starten på hela områdets utveckling. Industrilandskapet fick åter liv med sina vattenfall, de vackra husen och ett sjudande kultur- och företagsliv.
Konserthuset invigdes 1994. Arkitekterna gjorde en poäng av att bevara industrikaraktären, något vi är glada för idag. Den enda förändringen i fasaden är de stora fönster som låter besökarna se rakt ut över de brusande vattenfallen i Motala ström. Ny är förstås också själva konsertsalen De Geerhallen. Salongen med sina 1 300 platser som står som en hög cylinder mitt inne i byggnaden.
Värmekyrkan
Den äldsta delen av Andrew Malcolms ångkraftcentral byggdes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekten Ivar Tengbom. Med sin gulputsade fasad och höga smala fönster är byggnaden en fin representant för den 1920-talsklassicism som vi kan se flera exempel på i Industrilandskapet. Byggnaden innehöll tre stora koleldade ångpannor som försåg textil- och pappersindustrin i Holmenområdet med värme och ånga. Väster om byggnaden fanns ett uppfordringsverk för kol. 1958 tillkom en oljeeldad panna som inrymdes i en tegelbyggnad, ritad av arkitekt Bertil Berg.
Varför heter lokalerna som de gör?
Många har undrat varför lokalerna heter som de gör – Trozelligalleriet, Mässingen, Smedjan… Här presenterar vi vem eller vad som ligger bakom namnen på lokalerna Louis De Geer konsert & kongress. Själva huset Louis De Geer är uppkallat efter Louis De Geer – den svenske industrialismens fader – som skapade arbetstillfällen och nya möjligheter att bedriva handel såväl som järnutvinning och mässingstillverkning. Dessutom startade Louis De Geer på kunglig order den första egentliga textiltillverkningen. Han levde på 1600-talet och det var då Holmens Bruk startade.
Hemerycksalen – Hemeryck, eller Emerich, var namnet på de första pappersmakarna som startade handpapperstillverkning i Norrköping 1633. Trozelligalleriet, Trozellirummet – Släkten Trozelli finns i Norrköping sedan 1800-talets början då Lars Magnus Trozelli blev disponent för Holmens Bruk. Hans son Henning donerade medel till byggandet av Trozellihospitalet. Under deras styre moderniserades bruket med bland annat en pappersmaskin 1837. Eftersom bruket under olika perioder sysslat med vapentillverkning ca 1609-1650, mässingstillverkning 1618-1700-talets slut, papperstillverkning 1633-1643, 1806- och håller på fortfarande, textil ylle från 1600-talet och bomull från 1800-talet-1970 kändes det rätt att påminna om dessa tidigare verksamheter i samband med att entréhuset och konserthallen förvandlades till ny, annorlunda verksamhet efter att ha varit maskinhall respektive massakokeri. En musiker i Symfoniorkestern döpte därför 4 större övningsrum till Viran (pappersindustrin), Väven (textilepoken), Mässingen (mässingsbruket) och Siktet (vapentillverkningen) varav Mässingen även används som konferensrum. Alla dessa belägna i anslutning till konserthallen.
Värmekyrkan – Eller Malcolms Ångcentral som lokalen egentligen heter – var en gång Holmen Bruks ångpannecentral. Pannorna där gav ånga och värme till papperstillverkningen.
Läs vidare
Lediga jobb
Här nedan finner du lediga tjänster på Louis De Geer.
Om oss
Hos oss hittar du tekniken och utrymmena du behöver, men…
Miljöarbete
Vi arbetar dagligen för att minska vårt avtryck på miljön….