Efter bara tre framföranden lyfte Mahler ut Bluminesatsen ur sin första symfoni. Den hade fått dålig kritik och andra elaka kommentarer. Kanske passade den inte in i den övriga kompositionen. Men nu kan vi istället njuta av det här otroligt vackra stycket med trumpetsolot alldeles för sig själv. 

Richard Strauss Vier letzte Lieder blev det sista han komponerade strax innan sin död 1949. Han fick själv aldrig uppleva uruppförandet som skedde i London 1950 med den norska sopranen Kirsten Flagstad.  Alla fyra sånger har texter kring avsked och död, men likafullt är de bland det vackraste orkestersånger som någonsin skrivits.

Med konsertens sista verk återvänder vi till Gustav Mahler. Hans fjärde symfoni är i mindre format än de tre föregående. Den har också en genomgående ljusare karaktär, även om döden spelar upp på sin nedstämda violin i den andra satsen. I den fjärde och sista satsen möter vi åter kvällens solist, som sjunger om det fattiga barnets vision av det himmelska livet. Där dansar man och sjunger, änglarna bakar bröd. Här äter man äpplen, plommon och druvor, och mat finns i överflöd. 

Dirigent Gabriel Venzago

Schubert skrev nio symfonier men fick aldrig höra dem framföras. Hans stora C-dur-symfoni uruppfördes först 1839 i Leipzig av Mendelssohn, efter att Schumann funnit partituret i Wien. Då ansågs den svårspelad, men idag njuter vi av dess skönhet. Beethovens tredje pianokonsert skrevs nästan 30 år tidigare och uruppfördes av honom själv 1803. Konserten påminner mycket om inledningen till Mozarts tjugofjärde pianokonsert i samma tonart, c-moll. Beethoven kände väl till och beundrade den, och kanske är inledningen en slags hommage till hans store föregångare.

Önskekonserten är en av våra mest populära återkommande konserter där publiken får önska sina favoriter, både solister och musikstycken. Av alla förslag som kommer in skapar vi en riktig festlig önskekonsert. 

Peter Johansson och Matilda Grün är välkända för publiken och har tidigare samarbetat med symfoniorkestern vid flera tillfällen. Under 2025 medverkade symfoniorkestern på Peters turné med Elton John-låtar, och samma år var Matilda programvärd vid jubileumskonserten för Musikgymnasiet De Geer. Nu står de på scen som solister tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester och bjuder på sina tolkningar av publikens favoritlåtar.

Konserten är ett samarrangemang med Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten och programmet är delvis hemligt ända fram tills orkestern sitter på scenen.

Med operetten Läderlappen av Johann Strauss den yngre får du en riktig trettondagskaramell att njuta av. Att det också medverkar en stor ensemble av unga svenska sångare gör bara upplevelsen ännu mer spännande. I den här operetten finns också det mesta – vackra arior, smäktande valser, glada polkor och en fullständigt knasig handling. Här försöker alla vara någon annan än de själva är, och alla vill komma på fest hos Prins Orlofsky. Tjänsteflickan Adéle förklär sig till en fin dam, Dr. Falke blir Markisen Renard, Eisenstein som egentligen skulle sitta i fängelse är plötsligt på fri fot, och hans fru Rosalinda dyker upp som en förförisk ungersk grevinna. Fängelsedirektören som också kommit, presenterar sig som Chevalier Chagrin. Allt slutar som du förstår, i fullständigt kaos, och alla hamnar i finkan. Men underbart roligt är det, och med musik som länge lever kvar efteråt. 

Pausmeny för dig som förbeställt serveras i första pausen som är 25 minuter.

Det blir rytm, glädje och folkmusikalisk fest när Folk All-in Band (FAB) möter Norrköpings Symfoniorkester under Norrköpings Folkmusikfestival. FAB är det 15 personer starka bandet som gör skandinavisk folkmusik till en pulserande upplevelse. Karl-Johan Ankarblom har arrangerat musiken för stråkar, blås och rytmsektion, och står också bakom den symfoniska förvandlingen när FAB nu möter full orkesterklang. Det blir sväng, skratt, känsla – och fullt ös från första tonen. Var beredd på att dansa i bänkraderna.

Béla Bartók lämnade sitt hemland Ungern och emigrerade till USA 1940. Kriget och den politiska situationen i hemlandet gjorde att han inte kunde förmå sig att stanna i Europa. Ändå kände han sig aldrig hemma i New York, där han slog sig ner. I den tredje pianokonserten kan man kanske också spåra en stark hemlängtan. Bartóks musik är på många sätt förankrad i traditionell ungersk musik, även om den har sitt alldeles personliga tonspråk. Det skymtar också fram i den tredje pianokonserten, som trots att den skrevs när tonsättaren insjuknat i leukemi, har en ljus och dansant karaktär. Konserten blev det sista verk Bartók skrev, och han fick aldrig uppleva uruppförandet 1946. 

Anton Bruckners fjärde symfoni kallas ofta den romantiska. Det finns också skäl för namnet, speciellt när man lyssnar till inledningen, där valthornen tycks förkunna gryningen och början på en ny dag. Horntemat dyker upp i olika skepnader genom hela symfonin. Det känns som om naturen, skogen och det lantliga livet finns närvarande. Bruckner hade själv växt upp i en liten by utanför Linz i en familj med elva barn. Ändå är det monumentala som utmärker Bruckners musik. Någon har uttryckt att det är som att vandra runt i en stor katedral, och visst kan man uppleva att musiken bygger höga valv med vackra glasmålningar där ljuset faller in. 

Välkommen till en sprudlande familjekonsert där hundratals barn sjunger tillsammans på De Geerhallens stora scen. Det blir sång, musik och dans tillsammans med musiker ur Norrköpings Symfoniorkester och lärare från Kulturskolan. Tvåornas Kör är en verksamhet vid Kulturskolan som riktar sig till alla elever i årskurs 2 i Norrköpings kommun. Genom körsång får eleverna uppleva och arbeta med sångglädje, gemenskap, rörelse och lärande. Konserten är ett tillfälle för att mötas och tillsammans känna glädje och stolthet i vårt fina konserthus.

På sportlovet samlas musicerande ungdomar från hela länet och bildar Sportlovsorkestern. Några av Norrköpings Symfoniorkesters musiker coachar ungdomarna. Hårt repetitionsarbete resulterar i härliga konserter med välkänd musik från både klassiska mästare, folkmusik och filmens värld. Kom och se och lyssna till framtidens stjärnor!

En av årets mest populära konserter är mötet mellan Norrköpings Symfoniorkester och De Geergymnasiet Musik. En fartfylld konsert med sång, dans, och mycket musik i blandade genrer, av och med avgångsklassen ES23C från De Geergymnasiet Musik.

Mötet mellan eleverna i och symfoniorkesterns musiker har blivit en omtyckt tradition och en favorit för både publik och musiker.

Schumanns Cellokonsert med Jakob Koranyi

Isländsk musik förekommer inte så ofta på konsertprogrammen. De senaste åren har dock fler och fler samtida isländska tonsättare börjat spelas runt om i världen. Maria Huld Markan Sigfúsdóttir är en av dem. Det här är den första gången hennes musik spelas av Norrköpings Symfoniorkester.

Schumann fick aldrig höra sin cellokonsert framföras. Först tio år efter hans död fick den sin premiär. Konserten utmärker sig genom sin inåtvända och meditativa karaktär, ett ovanligt grepp i mitten av 1800-talet då det virtuosa och ekvilibristiska ofta fick stå i centrum. Men det finns något fängslande i de vemodiga soloslingorna som ofta ligger i cellons låga lägen. Dramatik finns naturligtvis också, som växlar med ögonblick av ljus. Det är en underbart vacker konsert att försjunka i.

Sibelius första symfoni däremot är full av energi, då den första satsens inledande, nästan lite ödsliga klarinettsolo leder över i ett livsbejakande allegro. Symfonin skrevs när förryskningen av det tidigare relativt fria storfurstendömet Finland satte fart på allvar. I symfonin kan man kanske också finna drag av motstånd och kamp. Men allra viktigast är att Sibelius här manifesterar sig som en symfonisk mästare med en alldeles personlig stil – en stil som vi kan tycka är omisskännligt finsk.