En musiksaga med det bästa av två världar: Musiken ur Tjajkovskijs klassiska juläventyr Nötknäpparen som möter streetdansare i en härlig föreställning för små och stora barn, i koreografi av Pascal Behnan med danskompaniet Legacy Family från Hageby Hus. 

Inled julen med den klassiska Nötknäpparen i en annorlunda tappning för hela familjen.

Kom och njut av en stämningsfull julkonsert där Norrköpings Symfoniorkester möter 150 körsångare från Musikklasserna vid Navestadsskolan och Hagaskolan. 

Tillsammans bjuder vi på välkända julmelodier med de mest älskade klassiska julsångerna vid sidan av populära favoriter ur den engelska traditionen.

Ingår i konsertserien Förstklassiker och Lyxig lördag. Läs mer om abonnemang här.

I den här konserten får vi verkligen dyka ner i Johannes Brahms musik. Johan Dalene har för detta besök hos Norrköpings Symfoniorkester valt Brahms Violinkonsert – en av de allra vackraste konserter som någonsin skrivits. Även om violinstämman är ytterst krävande, är det verkligen inget uppvisningsstycke. Istället bildar solist och orkester i ett musikaliskt samarbete på allra högsta nivå. I inledningen till den långsamma satsen får vi njuta av ett ljuvligt oboesolo, vilket lämnas nästan som en kärleksgåva till solisten.

Den tredje symfonin, som Brahms skrev bara några år efter violinkonserten, har också lite av samma ljusa färg. Hans skapande var på topp, och han hade dessutom tillbringat en inspirerande sommar vid floden Rhen. Den första satsen inleds med ett litet motiv, tonerna F, Ass, F. Några har tolkat detta som en pendang till Brahms eget motto; ”frei aber froh” (fri men lycklig). Kanske var det också så han kände sig denna sommar 1883.

Program

Johannes Brahms Konsert för violin D-dur 
Paus 
Johannes Brahms Symfoni nr 3 F-dur 

Ingår i konsertserien Stor torsdag. Läs mer om abonnemang här.

Två nyskrivna stycken inleder den här konserten. Den välkända festivalen Proms i London beställer varje år ett antal verk, och 2013 fick Anna Clyne uppdraget att skriva ett kort stycke till the Last Night of the Proms. Det blev det färgsprakande Masquerade – en fin pendang till den sedvanliga allsången som avslutar the kvällen.

Sedan uruppförandet i Amsterdam har Anders Hillborgs cellokonsert från 2020 framförts över hela världen. Anders Hillborg är också sedan flera år tillbaka Sveriges mest internationellt kända tonsättare. Hans musik spelas av orkestrar från Los Angeles till Taipei. Nu är det dags för oss här i Norrköping att få bekanta oss med ett av hans senaste verk. Solisten Amalie Stalheim har vi träffat förut. Senast gästade hon oss 2021.

Sergei Prokofjev skrev, likt Stravinsky, en mängd baletter. Den kanske mest kända av dessa är Romeo och Julia. Här finns delar som vi alla nog känner igen eller har hört som bakgrund i någon film. Baletten fick sin premiär 1940 i dåvarande Leningrad, och trots balettens klagomål och protester mot den svårdansade musiken blev det en stor succé. Till den här konserten har Emila Hoving satt samman en egen svit. 

Program

Anna Clyne Masquerade 
Anders Hillborg Konsert för cello och orkester   
Paus  
Sergei Prokofjev Romeo och Julia, svit (Hoving)  

Välkommen till en sprudlande familjekonsert där hundratals barn sjunger tillsammans på De Geerhallens stora scen. 

Det blir sång, musik och dans tillsammans med musiker ur Norrköpings Symfoniorkester och lärare från Kulturskolan. Tvåornas Kör är en verksamhet vid Kulturskolan som riktar sig till alla elever i årskurs 2 i Norrköpings kommun. Genom körsång får eleverna uppleva och arbeta med sångglädje, gemenskap, rörelse och lärande. Konserten är ett tillfälle för att mötas och tillsammans känna glädje och stolthet i vårt fina konserthus.

Ingår i konsertserien Liten torsdag och Förstklassiker. Läs mer om abonnemang här.

Charlotte Sohy (1887-1955) är en av de kvinnliga tonsättare som från början hade stor framgång men senare glömts bort och sällan spelats. Hon skrev ofta under pseudonym, kanske för att det då var lättare att få sina verk framförda. Här får vi för första gången höra hennes musik klinga med Norrköpings Symfoniorkester. 

På Beethovens tid var det vanligt att tonsättaren själv spelade solo och ledde orkestern från sitt piano. När den fjärde pianokonserten uruppfördes 1807, framförde Beethoven själv solostämman – han var ju en lysande pianist. Publiken blev dock lite förvånad då solisten, ovanligt nog, helt ensam inledde konserten. Många pianister tycker att dessa till synes enkla första takter hör till de svåraste att forma, men en vackrare inledning kan man knappast tänka sig.  Andra satsen är också ovanlig i sin struktur. Det är en dramatisk dialog mellan orkester och solist. Tankarna kan gå till Orfeus, som med sin sång betvingar underjordens andar för att få hämta sin älskade Eurydike tillbaka till livet. Här leder solisten Simon Crawford-Phillips orkestern från flygeln, precis som på Beethovens tid. 

Elgars Enigmavariationer blev tonsättarens första stora framgång. En kväll satt han vid pianot och improviserade kring ett vackert tema. Lite på skoj frågade han sin fru vilken av deras vänner hon tänkte på när han spelade temat på ett visst sätt. Allt växte ut till ett stort orkesterverk med 14 variationer. Han dedicerade stycket till ”my friends pictured within”. Varje variation fick en liten bokstavssignatur som gav en viss ledtråd till en särskild person. Den mest kända och kanske den vackraste variationen har titeln Nimrod, och har använts separat i många olika sammanhang.  

Program

Charlotte Sohy Danse mystique 
Ludwig van Beethoven Pianokonsert nr 4 (Konsert för piano nr 4 G-dur) 
Paus 
Edward Elgar Enigmavariationer 

Ingår i konsertserien Lyxiga lördagar. Läs mer om abonnemang här.

Konserten inleds med en driven och inspirerad uvertyr av den polska kompositören och violinisten Grazyna Bacewicz, som under andra hälften av 1900-talet skapade en unik musikalisk värld i den modernistiska fåran. 

Med detta framförande av Allan Petterssons tionde symfoni är Christian Lindberg och Norrköpings Symfoniorkester i mål med sitt gemensamma projekt att framföra och spela in samtliga av Petterssons symfonier. 

Den tionde symfonin skrevs 1972 och uruppfördes av Radiosymfonikerna i en direktsänd TV-konsert. Allan Pettersson kämpade hela livet med svåra sjukdomsperioder. Det år symfonin komponerades var han inlagd i över nio månader på Karolinska Sjukhuset i Stockholm för en komplicerad njursjukdom. Det var också där han komponerade större delen av verket. Allan Pettersson beskrev själv symfonin som ”ett slag i ansiktet”. Det är ett verk där kamp och uppgivenhet ständigt växlar – ett tillstånd som också präglade hans eget liv. Trots att han drabbades hårt av olika svårigheter i livet, lyckades han skriva 16 stora symfonier, två violinkonserter och mycket annat. Allan Pettersson har också blivit Sveriges genom tiderna störste symfoniker. 

Stravinskys Petrusjka började skrivas som en pianokonsert, vilket tydligt hörs i musiken. Men den framstående balettmästaren Sergej Djagilev övertalade Stravinsky att ändra konserten till en balett. Den uruppfördes 1911 av den Ryska Baletten i Paris med Nijinsky i huvudrollen som dockan Petrusjka. Handlingen tilldrar sig på en vintermarknad där en dockteater uppträder. Petrusjka uppvaktar den vackra Ballerinan, men hon är inte det minsta intresserad. Då råkar han i bråk med den store Moren som också kurtiserar Ballerinan. Moren dödar Petrusjka med sin långa sabel. Publiken blir förfärad, men dockspelaren förklarar att han ju bara är en docka fylld med halm. Men Petrusjkas ande återuppstår och räcker långnäsa åt både dockspelaren och åskådarna. 

Program

Grażyna Bacewicz Uvertyr för symfoniorkester   
Allan Pettersson Symfoni nr 10 
Paus 
Igor Stravinsky Petrujska 

Hösten 2025 kommer Norrköpings Symfoniorkester att producera och uruppföra en nyskriven pjäs, Den hemsökta herrgården, av Niclas och Ingelin Angerborn.

Berättelsen i Den hemsökta herrgården kretsar kring två flickor Maja och Ellen, som på besök hos Majas morfar dras in i ett spännande äventyr i den övergivna och förfallna herrgården. Solen skiner, och allt känns idylliskt och mysigt, men det finns något som stör den fridfulla atmosfären – i närheten ligger Svartberga Herrgård, en gammal, övergiven och förfallen byggnad som inte har haft några boende på många år.

Rykten om att det spökar där har florerat länge, men Majas morfar avfärdar dem bestämt. ”För spöken finns ju inte!”, säger han. Trots morfars försäkringar tycker Maja och Ellen att herrgården ser både mystisk och läskig ut. Nyfikenheten är dock starkare än rädslan, och de bestämmer sig för att ta sig dit. Till deras förvåning står ytterdörren plötsligt öppen när de kommer fram. Kan det ha flyttat in någon i det gamla, övergivna huset? Eller är det möjligt att någon fortfarande bor där…?
Följ med Maja och Ellen på deras äventyr när de tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester skapar en mysrysarkonsert som bjuder på skratt, kalla kårar och stämningsfull musik.

Ingelin Angerborn är barnboksförfattaren som är känd för sina omtyckta mysrysare. Hon har skrivit över femton böcker i genren, som älskas av hennes hängivna läsare. Flera böcker har spelats som teaterföreställningar och filmen RUM 213 bygger på hennes bok med samma namn. Niclas Angerborn är skådespelare, regissör och manusförfattare.

Ingår i konsertserien Liten torsdag. Läs mer om abonnemang här.

Antonín Dvořáks andra cellokonsert i h-moll räknas till en av de populäraste i genren. Redan 1865 komponerade han ett utkast till sin första cellokonsert i A-dur, men verket fullbordades aldrig av tonsättaren. Dvořák avböjde länge vännen Hanuš Wihans vädjan att komponera en andra cellokonsert, men så småningom gick han med på att skriva en konsert till sin vän. Uruppförandet genomfördes dock inte med Wihan som solist utan med Leo Stern i London 1896 dirigerad av Dvořák själv.

I Jacob Mühlrads Resil I – ett verk inspirerat av Carl Folkes forskning om människan och livet på jorden, möter vi här en annan klangvärld. Musiken tolkar panarkiska system, komplexa system av liv över tid och rum och det förutsägbara och överraskande. Med sina suggestiva klanger skapar Mühlrad en tidlös och gripande upplevelse. Han är en av Sveriges mest spännande samtida tonsättare, och hans musik präglas av en stark känslomässig laddning.  

I början av 1877 fick Tjajkovskij ett brev som skulle förändra hans liv. Det var undertecknat Nadesjda von Meck, en förmögen änka som älskade hans musik och insisterade på att få stödja honom. Den ständigt panke och ångestridne tonsättaren hade därmed fått en mecenat! Men också en vän, även om de aldrig kom att träffas. Deras intima brevväxling pågick i fjorton år och Symfoni nr 4 kom till i samspråk dem emellan. Han tillägnade den sin ”bästa vän”, men nämnde aldrig von Meck vid namn. Den berömda inledningen, med sina mäktiga hornfanfarer, sätter tonen för en symfoni fylld av dramatiska svängningar. Finalen, med sin livfulla energi och rytmiska intensitet, griper tag i lyssnaren och förmedlar känslan av att trotsa mörkret och omfamna livets kraft. 

Program

Jacob Mühlrad Resil I
Antonín Dvořák Cellokonsert 
Paus
Pjotr Tjajkovskij Symfoni nr 4

Vid konserten uppmärksammas att år 2025 är 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. 

Operan Parabola and Circula av den amerikanska tonsättaren Marc Blitzstein, skriven 1929–1930, upptäcktes i samband med forskning om musiklivet på skolan Bauhaus. Operan skulle ha uruppförts på Dessau Theater, men så blev det aldrig. Nu, nästan hundra år senare, är det världspremiär. I operan, som är i en akt, berättas den tragiska historien om kärleksparet med de geometriska namnen Parabola och Circula – om hur strömningar i samhället och påtryckningar skapar tvivel, vilket leder till splittring och död.

Marc Blitzstein var vän med Leonard Bernstein, och vid uruppförandet av operan kommer vi även att få höra Bernsteins Symfoni nr 2, The Age of Anxiety (tidens ångest), skrivet 1949 och baserad på en dikt av W.H. Audens med samma namn. Verket utforskar den osäkerhet och ångest som präglade efterkrigstiden. Fyra karaktärer samlas på en bar och diskuterar sina liv och existentiella frågor. Bernsteins blandning av klassiska och jazziga element speglar den tidens oro och förändring. Symfonin kallas ibland för en pianokonsert, då den egentligen är skriven för solopiano och orkester. Här spelas den virtuosa stämman av den amerikanske pianisten Tzimon Barto.  

Bilden: Kurt Schmidt, The Man at the Control Panel, around 1924, Bauhaus-Archiv Berlin
 

Program

Marc Blitzstein Parabola and Circula, uruppförande, opera i en akt, libretto av George Whitsett
Paus 
Leonard Bernstein Symfoni nr 2 ”The Age of Anxiety”