Mannen, myten, magikern Labero är tillbaka!

Känn kraften vibrera när en av världens skickligaste illusionister bjuder på sina favoritnummer och berömda close-ups. Så gör dig redo för en spännande afton där han garanterat kommer vända uppochner på allt du trodde var möjligt eller omöjligt.

Välkommen på en mystisk resa genom hans magiska värld, precis i gränslandet mellan dröm och verklighet. Kom bara ihåg, ingenting är som förut, allt är som vanligt. Nu åker vi.

Handikapplats samt ledsagare bokas genom biljettkassan på 011-155100

Kärleken är evig, Främling, Bra vibrationer, Eloise och Diggiloo Diggiley är bara några av de 24 schlagerhits som tillsammans bygger denna feel good musikal. Efter en publik- och kritikerrosad världspremiär i Malmö och en hyllad spelperiod i Stockholm kommer nu succémusikalen äntligen ut på Sverigeturné!

Lasse Holm, Ingela ”Pling” Forsman, Monica Forsberg och Torgny Söderberg är personerna som är obesegrade i antal odödliga schlagerhits. Deras stora låtskatt växte fram under 80-talet och har för evigt satt sina spår i vår musikaliska folksjäl. Just den låtskatten är grunden i den nyskrivna Musikalen De’ e’ det här vi kallar kärlek!

I Musikalen De’ e’ det här vi kallar kärlek förvaltas låtarna kärleksfullt av regissören Hans Marklund och tillsammans med ett kreativt team och en oslagbar ensemble så skrivs ny musikhistoria.

Detta 40 år efter Carolas vinst i Melodifestivalen och låtarnas frammarsch i de svenska TV-apparaterna, radiokanalerna och i lurarna till din Walkman.

Handikapplats samt ledsagare bokas genom biljettkassan på 011-155100

BRUNOZ – en konsert med Bruno Mitsogiannis som blir en blandning av dansband, rock och smäktande ballader. Världspremiär för den annorlunda dansbandskvällen med en twist. Nu tar Bruno Mitsogiannis steget och gör sin första egna soloshow! 

För första gången ger sig Bruno ut på vägarna med en egen konsertshow. En kväll där Bruno blandar sin komiska (men ärliga) kärlek för dansband med andra dunderhits som publiken älskar honom för. Bruno tar tillsammans med sitt härliga band publiken på en musikalisk resa med klassiska dansbandslåtar som t ex ”Kan man älska nån på avstånd” och ”Byns enda blondin” som han blandar upp med världslåtar som bl a ”Bed Of Roses” och ”I Want To Break Free” och vänder upp och ner på genres och gör lite som han vill. Här varvas rock, pop och gripande ballader härligt förpackat i Brunos egna show – BRUNOZ.

BRUNOZ – hur kom det till? Under Peter & Brunos arenaturnéer nämnde Bruno någon gång att han älskar dansband. Folk skrattade lite åt att rock- killen plötsligt visar sig ha en förkärlek till dansband men vips(!) så spelade killarna ett par dansbandslåtar på turnéerna och någonstans började de skoja med publiken att han kanske skulle starta ett eget dansband – BRUNOZ. Och drömmen blir nu – nästan – verklighet. För några exklusiva kvällar på Rival i Stockholm och Louis De Geer i Norrköping sätter Bruno tillbaka dansbandsmusiken på kartan och skapar sin egen kväll tillsammans med publiken, precis som han vill ha den. En musikalisk kväll med underhållning och musik på högsta nivå, med glimten i ögat.

Handikapplats samt ledsagare bokas genom biljettkassan på 011-155100

Om konserten

Biljetterna släpps 25 oktober.

Mahlers Symfoni nr 9 är verkligen mytomspunnen och den som får höra den live glömmer det inte i första taget. En gripande säsongsavslutning med chefdirigent Karl-Heinz Steffens!

Symfoni nr 9 blev Mahlers sista fullbordade symfoni. Som en mäktig och vacker uppgörelse med livet efter detta, slutar verket i en färd ut i tystnaden. Slutet av symfonin är så svagt att det knappt hörs, men samtidigt något av det mest storslagna som Mahler komponerade. Finalsatsens sista ackord har anvisningen ”ersterbend”, utdöende, och fermattecken, vilket innebär att dirigenten kan hålla ut det så länge situationen och stämningen kräver – även efter det att tonerna dött ut. Musiken löses långsamt upp i ett magiskt ingenting och det som uppstår är en av musiklitteraturens mest laddade och betydelsebärande tystnader. Men Mahler fick aldrig uppleva detta. Symfonin uruppfördes först i juni 1912, drygt ett år efter hans död.

Program

Gustav Mahler Symfoni nr 9

Om konserten

Edvard Grieg, Franz Liszt och Johannes Brahms – tre mycket olika tonsättare i ett och samma program.

För Grieg spelade folkmusiken en stor roll i hans musikaliska identitet och han ville hitta ett nationellt tonspråk som kontrast till det, i hans tycke, likriktade ideal som lärdes ut på konservatorierna. Franz Liszt tog pianospelet till helt nya nivåer, och som tonsättare utforskade han ständigt musikens möjligheter. Konst och litteratur var viktiga inspirationskällor. För Brahms var tyska folkmelodier en viktig inspirationskälla för det egna skapandet men han tog också starka intryck av den romska folkmusiken som han lärde känna redan som tonåring.

Grieg använde originalmelodier i sina verk, medan Brahms lät folkmusiken inspirera hans egna originalteman på ett sofistikerat sätt.

Vid den här konserten får vi uppleva allt från Griegs färgrika orkestrering av Fyra norska danser, via Liszts Pianokonsert nr 1 med den övermänskliga och dundrande pianostämman som har gjort verket odödligt till Brahms fulländade integrering av folkliga motiv i Symfoni nr 2 där väl ingen missar tonsättarens citat ur sin egen vaggsång Slumra in i första satsen. 

Program

Edvard Grieg Fyra norska danser
Franz Liszt Pianokonsert nr 1
Johannes Brahms Symfoni nr 2


Lyssna på P2 Musikhistoria om Franz List – världens första rockstjärna. 

Om konserten

I den här konserten får vi höra verk både av och med den unge, franska pianisten och kompositören Thomas Enhco. Vi får höra Enhco i Ravels Pianokonsert i G-dur samt som solist i sin egen rapsodi för piano och orkester.

Mot slutet av sin karriär arbetade Maurice Ravel på sina båda inbördes mycket olika pianokonserter, den mörka och mardrömslikt tragiska ”vänsterhandskonserten”, och en i G-dur; briljant, sprudlande solig, full av artisteri och en del sarkasm. Ravel inspirerades gärna av andra, samtida tonsättare. Under en turné i USA kom han i kontakt med Gershwins musik, vilket har satt sina avtryck i pianokonserten. Det går att höra drag av jazz och solostämman ger känslan av ren improvisation.

Symfoni nr 5 är en av Dmitrij Sjostakovitj mest spelade. Sjostakovitj skrev sin femte symfoni under en tid då han var utsatt för starka politiska påtryckning från den sovjetiska regimen. Symfonin gjorde succé redan vid uruppförande 1937, med sitt raka tonspråk och heroiska final. Men i musiken finns det också inslag av både vemod och sarkasm. 

Program

Maurice Ravel Pianokonsert G-dur
Thomas Enhco Rhapsodi för piano och orkester
Dimitri Sjostakovitj Symfoni nr 5

Om konserten

Om filmen

En animerad film för hela familjen om Krösus Sork som hittar guld i bävrarnas damm. För att riva dammen och få guldet lurar han häxans dotter Lova att trolla bort Bamse. Med Bamse borta är det upp till alla barn att hjälpas åt för att stoppa Krösus, men för att göra det måste man vara sams.

Om konserten

Om filmen

En animerad film för hela familjen om Krösus Sork som hittar guld i bävrarnas damm. För att riva dammen och få guldet lurar han häxans dotter Lova att trolla bort Bamse. Med Bamse borta är det upp till alla barn att hjälpas åt för att stoppa Krösus, men för att göra det måste man vara sams.

Om konserten

Välkommen att möta nästa generations dirigenter som vid denna konsert tar sin masterexamen. I samarbete med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.

Om konserten

I den här konserten får vi bekanta oss med flera av de stora, italienska tonsättarna. Det blir operamusik ur Gioacchino Rossinis Den tjuvaktiga skatan och Giuseppe Verdis I vespri siciliani. Vi får också höra ett av verken i Ottorino Respighis älskade hyllning till staden Rom – Roms pinjer.

Som solist i Giovanni Bottesinis kontrabaskonsert från 1845 hör vi orkesterns egen kontrabasist Maria Sandlund. Såhär säger Maria om kontrabaskonserten: ”Den här konserten har följt mig sedan jag gick på musikhögskolan. Jag har spelat den många gånger i olika sammanhang, och jag tröttnar aldrig på den. Den har en vacker och lyrisk andrasats och en sprudlande tredjesats. Bottesini var kompositör och dirigent men också basist, så det var han som introducerade solokonserter för kontrabas. Han var en föregångare.”

Program

Gioacchino Rossini Den tjuvaktiga skatan, uvertyr
Giovanni Bottesini Kontrabaskonsert nr 2
Giuseppe Verdi I vespri siciliani, uvertyr
Ottorino Respighi Roms pinjer