En tonsatt kväll med Björn Gustafsson.
Björn Gustafsson är tillbaka.
Denna gång med ett band.
Egenskrivna låtar varvas med anekdoter och karaktärer.
Handikapplats samt ledsagare bokas genom biljettkassan
Ingår i konsertserien Liten torsdag. Läs mer om abonnemang här.
Bach, Beethoven och Brahms kallas ibland den klassiska musikens tre stora B:n. Det kunde förr resultera i tre gipsbyster, vilka stod lite vingligt uppradade på ett piano. I det här programmet kommer vi att höra musik av alla tre.
Johann Sebastian Bach skrev sin sitt Musikalisches Opfer 1747. Det är en mängd intrikata variationer över ett tema han hade fått av Fredrik den Store av Preussen vid ett besök i Potsdam. Här har vi valt en av de många satserna, i en orkestrering av tonsättaren Anton Webern.
Vi känner nästan alla igen de inledande fyra tonerna, tá tá tá taaa, i Beethovens femte symfoni. “Så knackar ödet på dörren” påstås Beethoven ha yttrat, men dessa fyra toner bildar ett motiv som går igenom hela symfonin, som slutar triumfatoriskt i en grandios finalsats. Från mörker till ljus skulle man kunna beskriva det dramatiska verket. Symfonin har genom åren blivit den mest spelade av alla klassiska symfonier.
Johannes Brahms andra pianokonsert är kanske lite ljusare i karaktären, (C-moll i symfonin, B-dur i konserten). Men här finns också mycket dramatik, och pianisten har ingen lätt uppgift att matcha orkesterns starka nyanser. Detta lär dock inte vara något problem för kvällens solist, Leif-Ove Andsnes. Denne världsberömde norske pianist har de flesta stora pianokonserterna på sin repertoar, och har framträtt över hela världen. Vi är otroligt glada och stolta över att få presentera honom här i Norrköping för första gången.
Program
Johann Sebastian Bach/Webern Ein musikalisches opfer, Ricercata nr 2
Ludwig van Beethoven Symfoni nr 5 c-moll ”Ödessymfonin”
Paus
Johannes Brahms Pianokonsert nr 2 B-dur
En musiksaga med det bästa av två världar: Musiken ur Tjajkovskijs klassiska juläventyr Nötknäpparen som möter streetdansare i en härlig föreställning för små och stora barn, i koreografi av Pascal Behnan med danskompaniet Legacy Family från Hageby Hus.
Inled julen med den klassiska Nötknäpparen i en annorlunda tappning för hela familjen.
Kom och njut av en stämningsfull julkonsert där Norrköpings Symfoniorkester möter 150 körsångare från Musikklasserna vid Navestadsskolan och Hagaskolan.
Tillsammans bjuder vi på välkända julmelodier med de mest älskade klassiska julsångerna vid sidan av populära favoriter ur den engelska traditionen.
Ingår i konsertserien Stor torsdag. Läs mer om abonnemang här.
Två nyskrivna stycken inleder den här konserten. Den välkända festivalen Proms i London beställer varje år ett antal verk, och 2013 fick Anna Clyne uppdraget att skriva ett kort stycke till the Last Night of the Proms. Det blev det färgsprakande Masquerade – en fin pendang till den sedvanliga allsången som avslutar the kvällen.
Sedan uruppförandet i Amsterdam har Anders Hillborgs cellokonsert från 2020 framförts över hela världen. Anders Hillborg är också sedan flera år tillbaka Sveriges mest internationellt kända tonsättare. Hans musik spelas av orkestrar från Los Angeles till Taipei. Nu är det dags för oss här i Norrköping att få bekanta oss med ett av hans senaste verk. Solisten Amalie Stalheim har vi träffat förut. Senast gästade hon oss 2021.
Sergei Prokofjev skrev, likt Stravinsky, en mängd baletter. Den kanske mest kända av dessa är Romeo och Julia. Här finns delar som vi alla nog känner igen eller har hört som bakgrund i någon film. Baletten fick sin premiär 1940 i dåvarande Leningrad, och trots balettens klagomål och protester mot den svårdansade musiken blev det en stor succé. Till den här konserten har Emila Hoving satt samman en egen svit.
Program
Anna Clyne Masquerade
Anders Hillborg Konsert för cello och orkester
Paus
Sergei Prokofjev Romeo och Julia, svit (Hoving)
Välkommen till en sprudlande familjekonsert där hundratals barn sjunger tillsammans på De Geerhallens stora scen.
Det blir sång, musik och dans tillsammans med musiker ur Norrköpings Symfoniorkester och lärare från Kulturskolan. Tvåornas Kör är en verksamhet vid Kulturskolan som riktar sig till alla elever i årskurs 2 i Norrköpings kommun. Genom körsång får eleverna uppleva och arbeta med sångglädje, gemenskap, rörelse och lärande. Konserten är ett tillfälle för att mötas och tillsammans känna glädje och stolthet i vårt fina konserthus.
Ingår i konsertserien Liten torsdag och Förstklassiker. Läs mer om abonnemang här.
Charlotte Sohy (1887-1955) är en av de kvinnliga tonsättare som från början hade stor framgång men senare glömts bort och sällan spelats. Hon skrev ofta under pseudonym, kanske för att det då var lättare att få sina verk framförda. Här får vi för första gången höra hennes musik klinga med Norrköpings Symfoniorkester.
På Beethovens tid var det vanligt att tonsättaren själv spelade solo och ledde orkestern från sitt piano. När den fjärde pianokonserten uruppfördes 1807, framförde Beethoven själv solostämman – han var ju en lysande pianist. Publiken blev dock lite förvånad då solisten, ovanligt nog, helt ensam inledde konserten. Många pianister tycker att dessa till synes enkla första takter hör till de svåraste att forma, men en vackrare inledning kan man knappast tänka sig. Andra satsen är också ovanlig i sin struktur. Det är en dramatisk dialog mellan orkester och solist. Tankarna kan gå till Orfeus, som med sin sång betvingar underjordens andar för att få hämta sin älskade Eurydike tillbaka till livet. Här leder solisten Simon Crawford-Phillips orkestern från flygeln, precis som på Beethovens tid.
Elgars Enigmavariationer blev tonsättarens första stora framgång. En kväll satt han vid pianot och improviserade kring ett vackert tema. Lite på skoj frågade han sin fru vilken av deras vänner hon tänkte på när han spelade temat på ett visst sätt. Allt växte ut till ett stort orkesterverk med 14 variationer. Han dedicerade stycket till ”my friends pictured within”. Varje variation fick en liten bokstavssignatur som gav en viss ledtråd till en särskild person. Den mest kända och kanske den vackraste variationen har titeln Nimrod, och har använts separat i många olika sammanhang.
Program
Charlotte Sohy Danse mystique
Ludwig van Beethoven Pianokonsert nr 4 (Konsert för piano nr 4 G-dur)
Paus
Edward Elgar Enigmavariationer
Ingår i konsertserien Lyxiga lördagar. Läs mer om abonnemang här.
Konserten inleds med en driven och inspirerad uvertyr av den polska kompositören och violinisten Grazyna Bacewicz, som under andra hälften av 1900-talet skapade en unik musikalisk värld i den modernistiska fåran.
Med detta framförande av Allan Petterssons tionde symfoni är Christian Lindberg och Norrköpings Symfoniorkester i mål med sitt gemensamma projekt att framföra och spela in samtliga av Petterssons symfonier.
Den tionde symfonin skrevs 1972 och uruppfördes av Radiosymfonikerna i en direktsänd TV-konsert. Allan Pettersson kämpade hela livet med svåra sjukdomsperioder. Det år symfonin komponerades var han inlagd i över nio månader på Karolinska Sjukhuset i Stockholm för en komplicerad njursjukdom. Det var också där han komponerade större delen av verket. Allan Pettersson beskrev själv symfonin som ”ett slag i ansiktet”. Det är ett verk där kamp och uppgivenhet ständigt växlar – ett tillstånd som också präglade hans eget liv. Trots att han drabbades hårt av olika svårigheter i livet, lyckades han skriva 16 stora symfonier, två violinkonserter och mycket annat. Allan Pettersson har också blivit Sveriges genom tiderna störste symfoniker.
Stravinskys Petrusjka började skrivas som en pianokonsert, vilket tydligt hörs i musiken. Men den framstående balettmästaren Sergej Djagilev övertalade Stravinsky att ändra konserten till en balett. Den uruppfördes 1911 av den Ryska Baletten i Paris med Nijinsky i huvudrollen som dockan Petrusjka. Handlingen tilldrar sig på en vintermarknad där en dockteater uppträder. Petrusjka uppvaktar den vackra Ballerinan, men hon är inte det minsta intresserad. Då råkar han i bråk med den store Moren som också kurtiserar Ballerinan. Moren dödar Petrusjka med sin långa sabel. Publiken blir förfärad, men dockspelaren förklarar att han ju bara är en docka fylld med halm. Men Petrusjkas ande återuppstår och räcker långnäsa åt både dockspelaren och åskådarna.
Program
Grażyna Bacewicz Uvertyr för symfoniorkester
Allan Pettersson Symfoni nr 10
Paus
Igor Stravinsky Petrujska
Hösten 2025 kommer Norrköpings Symfoniorkester att producera och uruppföra en nyskriven pjäs, Den hemsökta herrgården, av Niclas och Ingelin Angerborn.
Berättelsen i Den hemsökta herrgården kretsar kring två flickor Maja och Ellen, som på besök hos Majas morfar dras in i ett spännande äventyr i den övergivna och förfallna herrgården. Solen skiner, och allt känns idylliskt och mysigt, men det finns något som stör den fridfulla atmosfären – i närheten ligger Svartberga Herrgård, en gammal, övergiven och förfallen byggnad som inte har haft några boende på många år.
Rykten om att det spökar där har florerat länge, men Majas morfar avfärdar dem bestämt. ”För spöken finns ju inte!”, säger han. Trots morfars försäkringar tycker Maja och Ellen att herrgården ser både mystisk och läskig ut. Nyfikenheten är dock starkare än rädslan, och de bestämmer sig för att ta sig dit. Till deras förvåning står ytterdörren plötsligt öppen när de kommer fram. Kan det ha flyttat in någon i det gamla, övergivna huset? Eller är det möjligt att någon fortfarande bor där…?
Följ med Maja och Ellen på deras äventyr när de tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester skapar en mysrysarkonsert som bjuder på skratt, kalla kårar och stämningsfull musik.
Ingelin Angerborn är barnboksförfattaren som är känd för sina omtyckta mysrysare. Hon har skrivit över femton böcker i genren, som älskas av hennes hängivna läsare. Flera böcker har spelats som teaterföreställningar och filmen RUM 213 bygger på hennes bok med samma namn. Niclas Angerborn är skådespelare, regissör och manusförfattare.
Ingår i konsertserien Liten torsdag. Läs mer om abonnemang här.
Antonín Dvořáks andra cellokonsert i h-moll räknas till en av de populäraste i genren. Redan 1865 komponerade han ett utkast till sin första cellokonsert i A-dur, men verket fullbordades aldrig av tonsättaren. Dvořák avböjde länge vännen Hanuš Wihans vädjan att komponera en andra cellokonsert, men så småningom gick han med på att skriva en konsert till sin vän. Uruppförandet genomfördes dock inte med Wihan som solist utan med Leo Stern i London 1896 dirigerad av Dvořák själv.
I Jacob Mühlrads Resil I – ett verk inspirerat av Carl Folkes forskning om människan och livet på jorden, möter vi här en annan klangvärld. Musiken tolkar panarkiska system, komplexa system av liv över tid och rum och det förutsägbara och överraskande. Med sina suggestiva klanger skapar Mühlrad en tidlös och gripande upplevelse. Han är en av Sveriges mest spännande samtida tonsättare, och hans musik präglas av en stark känslomässig laddning.
I början av 1877 fick Tjajkovskij ett brev som skulle förändra hans liv. Det var undertecknat Nadesjda von Meck, en förmögen änka som älskade hans musik och insisterade på att få stödja honom. Den ständigt panke och ångestridne tonsättaren hade därmed fått en mecenat! Men också en vän, även om de aldrig kom att träffas. Deras intima brevväxling pågick i fjorton år och Symfoni nr 4 kom till i samspråk dem emellan. Han tillägnade den sin ”bästa vän”, men nämnde aldrig von Meck vid namn. Den berömda inledningen, med sina mäktiga hornfanfarer, sätter tonen för en symfoni fylld av dramatiska svängningar. Finalen, med sin livfulla energi och rytmiska intensitet, griper tag i lyssnaren och förmedlar känslan av att trotsa mörkret och omfamna livets kraft.
Program
Jacob Mühlrad Resil I
Antonín Dvořák Cellokonsert
Paus
Pjotr Tjajkovskij Symfoni nr 4
Vid konserten uppmärksammas att år 2025 är 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige.