Vi slår upp portarna och bjuder in både barn och vuxna till aktiviteter kl 12.00 – 14.40 i konserthuset. Det blir bland annat pysselverkstad, tipspromenad bakom scenen, möjlighet att prova på instrument och julgransplundring med långdans. Dagen avslutas med en konsert kl 15.00 tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester. Fri entré. Varmt välkommen!

När Lisa Nilsson står på scen tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester väntar en kväll där hennes unika röst möter den symfoniska klangen. Konserten tar avstamp i ett rikt musikaliskt arv och låter publiken uppleva hennes låtar i nya, storslagna arrangemang – både älskade klassiker och ny musik.

Så här beskriver Lisa konserten:
Under mina drygt 35 år på scenen har jag hunnit samla på mig en hel del specialskrivna arrangemang signerade flera av våra främsta arrangörer. Nu var det några år sedan jag senast gjorde en helaftons-konsert med det materialet. Det är alltid spännande att bearbeta sin repertoar för stor orkester, och att nu få addera ny musik från min senaste skiva Uteblivna Vi ser jag extra mycket fram emot.
Jag kommer att blanda guldkorn från olika orkestersamarbeten med publikfavoriter ur min mer välkända sångskatt. Således bjuds det på allt ifrån Stevie Wonder till Olle Adolphson, Jocke Berg och Lisa Nilsson. 

Vad händer när unga tonsättare får använda en hel symfoniorkester för att skapa musik?

Masterstudenter i komposition avslutar sina studier med en examenskonsert tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester. Konserten ingår som ett led i utbildningen och är ett mångårigt samarbete mellan Norrköpings Symfoniorkester och musikhögskolorna i landet. En kväll fylld av musikalisk energi och nykomponerad musik.

Välkommen att uppleva framtidens kompositörer!

Norrköpings Symfoniorkester har i flera år samarbetat med Kungliga Musikhögskolan i Stockholm där vi bjuder in framtidens dirigenter. Vid konserten tar de sin masterexamen. 

Svartsjuka och hat leder till ond bråd död i den tragiska operan Pajazzo av Ruggiero Leoncavallo. Historien handlar om ett kringresande teaterkompani. Dess ledare Canio är konstant svartsjuk på sin hustru Nedda. Många kommer säkert att känna igen Canios stora aria Vesti la gioubba (Skratta Pajazzo). När det är dags för att spela kompaniets föreställning brister det för Canio, då i skepnaden som Pajazzo. I blint raseri ger han Nedda alternativet att ge honom namnet på hennes älskare eller döden. Nedda vägrar, och Canio sätter kniven i henne och hennes älskare som försöker rädda henne. Han arresteras direkt och ropar de kända orden till publiken: La commedia è finita! (Komedin är slut).

Mot slutet av 1800-talet blev det populärt med spanska motiv inom musiken – det mest kända resultatet är kanske Bizets Carmen. Med sitt spanska påbrå hade även Édouard Lalo också en speciell känsla för Spanien. Det får vi höra i hans sprudlande och virtuosa violinkonsert. Här möts dramatiska partier med rytmiska flamenco-motiv. Allt blandas till en sprudlande sydländsk fiesta. Den mycket efterfrågande violinisten Clara-Jumi Kang framför konserten på en Stradivarius från 1702.  

Det spanska intresset spred sig även ända upp till Ryssland, där Rimskij-Korsakov skrev sitt Capriccio espagnole. Verket är baserat på spanska folkmelodier, och den sista delen, en fandango asturiano med många vackra solon, leder fram till ett sprakande slut.  

Stenhammar började skriva sin ljuvliga Serenad under en vistelse i Florens. I hans musik hörs tydliga motiv från livet bland Toscanas kullar, men mot slutet av verket smyger sig ett stråk av vemod in. Kanske började Stenhammar sakna de ljusa och svala sommarkvällarna här hemma i Norden? Serenaden blev ett av Stenhammars mest älskade orkesterverk och är en av de absoluta höjdpunkterna i den svenska musikhistorien. 

Våren har inspirerat många tonsättare att skriva musik. Kanske är det just naturens uppvaknande som inspirerar till skapande. Här får vi stifta bekantskap med två ganska olika vårkänslor. Debussys Printemps är mer en beskrivning av ett vårlikt inre uppvaknande, medan Boulangers D´un matin de printemps är mer konkret, med glädje och förväntan när vi lämnat mörker och kyla bakom oss.  

Mikael Karlsson skrev sina tre orkestersånger på uppmaning av Anne Sofie von Otter. Hon är en av våra internationellt mest framgångsrika mezzosopraner, har hela världen som arbetsfält, och har en repertoar som sträcker sig från tidig barock till modernism, jazz och visor. Mikael Karlsson är också en framgångsrik tonsättare. År 2022 spelades hans opera Melancholia för fulla hus i Stockholm, och nu senast operan Fanny och Alexander med nio fullsatta föreställningar i operahuset La Monnaie i Bryssel. Texten till So We Will Vanish handlar om hur vår natur förstörs och hur växter och djurarter för evigt försvinner – precis som det en dag kan hända även med mänskligt liv. 

I den grekiska myten har Ariadne blivit övergiven av Theseus och lämnats ensam på ön Naxos. Lyckligtvis kommer vinguden Bacchus förbi och muntrar upp den förtvivlade Ariadne. De gifter sig, och allt firas med en hejdundrande backanal. Albert Roussel beskrev den gamla grekiska legenden i sin balett Bacchus och Ariadne som hade premiär 1930 i Paris. Här kommer vi alla att dansa ut till tonerna av hans musik. 

Efter bara tre framföranden lyfte Mahler ut Bluminesatsen ur sin första symfoni. Den hade fått dålig kritik och andra elaka kommentarer. Kanske passade den inte in i den övriga kompositionen. Men nu kan vi istället njuta av det här otroligt vackra stycket med trumpetsolot alldeles för sig själv. 

Richard Strauss Vier letzte Lieder blev det sista han komponerade strax innan sin död 1949. Han fick själv aldrig uppleva uruppförandet som skedde i London 1950 med den norska sopranen Kirsten Flagstad.  Alla fyra sånger har texter kring avsked och död, men likafullt är de bland det vackraste orkestersånger som någonsin skrivits.

Med konsertens sista verk återvänder vi till Gustav Mahler. Hans fjärde symfoni är i mindre format än de tre föregående. Den har också en genomgående ljusare karaktär, även om döden spelar upp på sin nedstämda violin i den andra satsen. I den fjärde och sista satsen möter vi åter kvällens solist, som sjunger om det fattiga barnets vision av det himmelska livet. Där dansar man och sjunger, änglarna bakar bröd. Här äter man äpplen, plommon och druvor, och mat finns i överflöd. 

Schubert skrev nio symfonier men fick aldrig höra dem framföras. Hans stora C-dur-symfoni uruppfördes först 1839 i Leipzig av Mendelssohn, efter att Schumann funnit partituret i Wien. Då ansågs den svårspelad, men idag njuter vi av dess skönhet. Beethovens tredje pianokonsert skrevs nästan 30 år tidigare och uruppfördes av honom själv 1803. Konserten påminner mycket om inledningen till Mozarts tjugofjärde pianokonsert i samma tonart, c-moll. Beethoven kände väl till och beundrade den, och kanske är inledningen en slags hommage till hans store föregångare.

Önskekonserten är en av våra mest populära återkommande konserter där publiken får önska sina favoriter, både solister och musikstycken. Av alla förslag som kommer in skapar vi en riktig festlig önskekonsert. 

Peter Johansson och Matilda Grün är välkända för publiken och har tidigare samarbetat med symfoniorkestern vid flera tillfällen. Under 2025 medverkade symfoniorkestern på Peters turné med Elton John-låtar, och samma år var Matilda programvärd vid jubileumskonserten för Musikgymnasiet De Geer. Nu står de på scen som solister tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester och bjuder på sina tolkningar av publikens favoritlåtar.

Konserten är ett samarrangemang med Norrköpings Tidningar och Östgöta Correspondenten och programmet är delvis hemligt ända fram tills orkestern sitter på scenen.